Jag älskar julen eftersom det är kärlekens högtid. Alla som någon gång varit förälskad vet hur stark kärlekskraften är. Man behöver varken äta eller sova men ändå så orkar man allt. Även om alla människor har tillgång till kärlekskraften precis hela tiden så har den ibland glömts bort och ligger och slumrar under tyngd av brusten kärlek eller andra orsaker. Kanske bakom tankespöken som svartsjuka, avundsjuka eller ännu tuffare saker.
Det är upp till varje enskild individ att själv välja hur man vill leva sitt liv. Att leva det enligt sitt eget hjärta har visat sig vara det bästa receptet för att uppnå den egna sanna lyckan och samtidigt komma till inre frid. Att älska sig själv som den man är kan vara bland det svåraste som finns.
Det är kanske lättare att älska andra och man kanske till och med älskar djur mer än man älskar sig själv. Självkärlek har inget med narcissism eller egoism att göra. De personer som lever på det sättet har inga som helst problem med självkärlek. Det är snarare så att de har en obalanserad syn på sig själva och sin förträfflighet att de tappat bort ödmjukheten och empatin för andra. Men så är det inte för de flesta människorna.
Många har tappat bort kärleken till sig själva utan att ens veta om det. ”-När gjorde du senast något för din egen skull?” Är en vanlig fråga som jag ställer till mina coachningsklienter. Det blir väldigt ofta tyst när jag ställer denna fråga. Det blir tyst för helt plötsligt blir man medveten om att man faktiskt inte minns när man senast gjorde något enbart för sin egen skull. I strävan att upprätthålla balansen i arbetslivet och familjelivet så har man tappat bort sig själv.
Man bara springer på i livets ekorrhjul utan att stanna upp och reflektera över allt det vackra som finns i vår värld. Den vackraste biten i ditt liv är du. Om du rusar på så fort att du inte hinner se dig själv för den vackra människa du är så missar du faktiskt en stor del av meningen med livet.
En av de svåraste livscoach-övningar som jag gjort var att titta mig i spegeln och säga ”-jag älskar dig.” flera gånger i rad (detta är om man vill bli hardcore-livscoach och inget jag ber mina klienter att göra) Jag kände mig som en idiot. Jag la flera lager av tyngd på mig själv.
Kan jag verkligen säga så till mig själv och mena det? Kan jag verkligen göra på detta vis i jantelagslandet Sverige. Är jag nu en narcissist? Tusentals tankarna flög genom huvudet. Men det mynnade ut i tårar för jag visste där och då att jag inte tagit hand om mig på det sätt som jag borde. Jag hade offrat stora delar av min person, mitt rätta jag, för att leva ett liv som inte var jag.
Därför förändrade jag mitt liv och arbetar numera som egen företagare med både livscoachning, filmproduktion, trubadur och med healing. Att leva upp till min fulla potential och upptäcka alla mina sidor och skaparkraft kunde endast ske som egen företagare. Oavsett hur saker och ting utvecklar sig så kommer jag aldrig ångra att jag tog mig modet att följa mina drömmar.
En sak som är säker är att om jag kan göra det så kan du också göra det. Som de sista stroferna i Karin Boyes dikt ”I rörelse”: ”Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.” Mitt motto är ”allt är möjligt!” och det mottot kan ta både dig och mig hur långt som helst. Så vad väntar du på? Lyssna till ditt hjärtas inre röst. Vad viskar det till dig? Du har svaret inom dig om du bara lyssnar.
Så tills nästa gång vi ses här i Kalmarposten så hoppas jag att du hinner ta dig en lång stunds reflektion i Julhelgen och ställ dig frågan. Lever du det liv du vill leva? Om inte, vad måste du göra för att förändra det?
God Jul & Gott Nytt År